Vuxenmamman får nog av facebook

Jag kan inte med ord beskriva hur illa jag mår av att vissa människor på facebook ”vältrar” sig i andra människors sorg. Det skrivs ”spaltmeter” av små inlägg om vad som hänt i vår by. Vad som hänt den unga killen som fick sätta livet till pga av våldet  i samhället.

Vi har en samlingssida på FB för vår lilla by och där skriver man på ett eller annat sätt massor om det tragiska som hänt. Visst är det behjärtans värt att man bryr sig och delar deras sorg. Men det räcker kanske nu? Jag menar inte utse mig som talesman för vare sig de anhöriga eller vännerna. Jag kan bara prata för mig själv. Och för mig är det nog nu. Orkar inte se något om detta varje dag.

För varje inlägg där man taggar den person som vi förlorat eller skriver på hans sida om det tragiska som hänt så påminns föräldrarna och vännerna om det svåra. På vår samlingssida så uttrycks det tankar om både det ena och det andra. De får ju aldrig någon ro. Just nu så samlar de säkert krafter till begravning och annat som tillhör att bearbeta sorgen. De vill kanske kunna gå in på facebook själv för att minnas, titta på foton och minnas de fina. Eller så vill de kanske som jag gå in på facebook utan att varje dag påminnas på ett eller annat sätt om det som hänt. Jag vill kanske bara gå in dit för att det är en del av livet. Visst kan jag undvika facebook men är det inte bättre att man som utomstående lämnar det därhän? Livet måste ju gå vidare på ett eller annat sätt.

Jag vet inte ens om de anhöriga eller vännerna reagerar som jag gör men för mig räcker det nu. Snälla låt saken bero. Vi som kände honom minns ändå, vi vet, vi tänker ändå på det som hänt. Det gör vi varje dag. Vi ska snart delta på hans begravning och vi pratar med de anhöriga  och de nära vännerna och ger vårt stöd. För min del räcker det just nu.

Det jag behöver just nu är att minnas de roliga sakerna vi gjort tillsammans och jag behöver få samla krafter till det som komma skall.

Alla kan visa sitt stöd ändå. Det kan man göra genom att bära den rosett som visar vilket avstånd man tar mot våldet. Man kan också tända ett ljus i kyrkan eller hemma. För mig räcker det mer än väl.

About these ads